Uppför backen.
Förra veckan gick jag och Nina uppför den, vad kan tyckas, oändliga backen Grefsenkollen för att spana in ett område som tillåter hundar att gå lösa- Nina vill nämligen så förtvivlat gärna ta hit sin lilla älskling Tylfing.
Klockan var förmodligen runt åtta när vi lufsade iväg. Ska erkänna att jag hade mina tvivel om att det skulle bli nån vidare njutningsfull promenad med tanke på backens lutning.
Men vilken utsikt! Tror vi ägnade runt 20 minuter åt att beundra och försöka lokalisera olika stadsdelar, inte för att nån av oss har nån större kunskap om Oslo city- men ändå!
Tillslut kommer vi ur transen och fortsätter tills vi kommer till det omtalade friområdet och besviket kan konstatera att Tylfing skulle vara väck inom tre sekunder om man släppte henne där, iochmed att enda inhängnaden var massa skog.
Lite längre uppför vägen kommer vi- till min totala lycka- till en skidanläggning. Så mysig!
En liten stuga med matservering och en sjö i slutet av skidbacken.
Jag, med mitt ständiga kaffesug, drar med Nina in för att värma sig och kolla priser på liftkort. På dörren sitter en lapp; Vi trenger folk! (typ...) Så jag i ett anfall av spontanism frågar en av personalen om det, som blev eld och lågor. Iallafall skrev vi ner våra telefonnummer på en lapp så chefen skulle få ringa.
Extraknäck är väl aldrig fel- och på en skidbacke dessutom!
Och om inte det blir nåt vet jag åtminstone vart man ska gå för att få sig ett åk!
Just nu längtar jag bara efter att få reda på vad jag blir... Dagisfröken eller mattant?!
Ärligt talat skiter jag i vilket det blir, skulle vara gött med ett beslut bara.
Har konstaterat att jag förmodligen passar mer som barnehageassistent än kock.
Sugigt nu att man inte valde barn-och fritid på gymnasiet.
Dagens under- fotoshop.
Varför är det så svårt att ge sig när man väl börjat?
Har ägnat de senaste timmarna åt att designa bloggen. Nu vet jag hur stackars föräldrar känner när dom ska försöka svara på alla omöjliga frågor rörande community-sajt-designs. Tycker numera man var något av ett geni om ämnet under lunartiden.
Inte en blek längre...
Är iallafall bara tvungen att lägga upp några bilder Julia tog under jul/nyår.
Denna kan jag dock ansvara för själv. Visst är hon snygg? 
Tomten när... eh.. den är som bäst!
Mina alltför vackra syskon.
Tolvslaget.
Och till sist ett prov på min systers, enligt mig, geniala känsla för fotoshop.
Före...
...efter.
Julmat och indianer.
Æntligen en uppdatering av mitt liv hær och nu!
Efter en relaivt lång och stressfri semester på drygt en vecka med slækt och vænner kændes det lite motigt att åka tillbaka. Fick en slæng av ledigfeber minuterna innan Magdalena kom før att hæmta mig.
Satt och græmde mig lite øver hur vardagen kommer te sig framøver; Åka till Norge, jobba fem dar, vænta på att åka hem, åka hem och precis hinna inse hur kort helgen ær innan allt børjar om igen... Låter gnælligt, jag vet, men lite ångest måste man væl ændå få unna sig.
"Man ska unne sej vettu!"
Nu ser jag mest fram mot alla roliga helger framøver!
Næsta helg ær det spikat att jag och Kendrus ska hænga, inte en dag før tidigt om du frågar mej;p
Vecka sex ær det JF(JohanFritt) i el Stockholmo, så då blir det tamejfan tjejkvæll med Syrran, Linda och hemmaspa! (Tror jag ska ta ut en dag från øvertiden)
Sen får vi se.
Nu har jag alltså gått från att vara slagpåse før de ældsta barna till att mest sitta och gulla med de allra minsta, en omslagning jag finner annorlunda men rogivande. Dock kvarstår det forna "problemet" med personalen... Just nær jag tyckt mig lært kænna de på storbarnsavdelningen blir man forslad øver på ett ganska nytt territorium dær man, ænnu en gång, inte tycker sig kænna en kotte.
Okej, det ær inte helt sant... Mina rumskompisar Marianne och Magdalena ær ju faktiskt dær, vilket ær en stor lættnad.
Annars har julhelgen varit hur go som helst!
Syrran anlænde bara timmar efter mej den 23:e och julfirandet førfløt utan några større missøden:)
Några dagar dærefter kom Johan, som enligt traditionen blev tvångsmatad med alkohol och øverbliven julmat, och ett par dagar innan nyår hæmtade vi Linda på stationen i Karlstad.
Det var kul att læra kænna dig Linda, du ær en bra tjej!
Nyår firade vi som vanligt med mer mat, bugg och fyrverkerier vid tolvslaget, dær Malin och Johan kom på en snabbvisit.
Jag hade hoppats på att lægga ut några fina kort som lellsyrran Julia tog, men det får bli længre fram.
På annandagen tog vi en tur på pållarna hos pappa, jag och Sanna på Kingen, Ninni och Julia på Scirocco.
Och tro det eller ej, men efter att Sanna gått in med Kingen står jag kvar och leker amatørfotograf medans Ninni ger Jullan privatlektion. Efter ett tag går jag och kameran hemåt før att søka skydd, och vem møter vi på vægen om inte Brorsan?! På Kingen alltså...
Morskare æn vad jag sett honom på længe.
Senare skulle det visa sig att han helt enkelt hoppat upp på hæsten, utropat "YAH" som en indian på buffeljakt och satt av i full galopp.
(Det ska næmnas att jag inte sett Brorsan till hæst sen vi ægde Stjærna...)
Nu går tiden ut på datorn, måste sluta!
Ha de gott!!
